Den heliga moralen igen

Det som ständigt återkommer i samtal med religiösa eller diskussionsvilliga skeptiker är vad vi baserar vår moral på om vi inte har guds olika böcker. Man kan vara nästan fullständigt modernt sekulariserad och ändå anse att religionen tillför andlig ro och godhet till mänskligheten. Att gå i kyrkan på söndag betyder inte att man måste tro på skapelseberättelsen, transsubstantiation eller någon av de andra magiska bitarna av religion för att vara en bra kristen, eller måste man det? Mina invändningar är att om man tror på att bibeln eller koranen är dikterad av en högre makt så kan man inte bortse ifrån delar av den, det vill säga de delar som uppmanar till förtryck och ondska. Anser man att bibeln är ett levande dokument, där uppmaningarna till förtryck av judar från hästsadeln var något som stämde på islam på 1000talet men som inte gäller nu. Har man då inte redan medgett att man själv besitter den moral och etik som krävs för att urskilja det goda från det onda, och vilken roll spelar då de heliga böckerna? De inför bara undflykter till att begå fruktansvärda handlingar i skydd av tron.