Konfirmationen lurar unga

Jag har länge varit emot all den ungdomsverksamhet som är grunden i alla religioner. Att man i ett tidigt skede innan ungdomarna får igång sitt kritiska tänkande ser till att hjärntvätta barn med idéer som de skulle förkasta om de fått höra samma sak några år senare. Att man lurar i dem att vissa saker är självklara, så att de senare inte tittar på sig själva och sin tro och ifrågasätter om de blivit upplärda med lögner.

Just konfirmationen är ett exempel på en sådan sak. Det är inte en slump att det är när man är mellan 10 och 15 år som man konfirmeras, lite olika beroende på var i världen man lever. Det är listigt uttänkt av maktlystna kristna ledare. För det är precis innan man börjar lära sig källkritik och att ifrågasätta. Och under den åldern är man även väldigt godtrogen och man får lätt förebilder (gärna unga konfirmationsledare) som man ser upp till och följer.

När barnen sedan blir något år äldre och eventuellt faktiskt tittar på sig själva och ifrågasätter sin egen religion, då är det tyvärr ofta till sina förebilder inom religiösa kretsar de vänder sig för att få svar.

Precis det här skådade jag på ett religiöst forum härom dagen där följande inlägg skrevs av en 16årig tjej:

Hejsan Svejsan!
Det är så här; att jag har funderat på relationen till Gud. Jag har hört(eller åtminstone fått för mig) att bönen är det mest viktiga i relationen till Gud. Men jag tycker att det är lite svårt när man är ensam i en relation att "prata".

Jag tror verkligen på Gud! Men det är ju lite svårt att ha en bra relation till något man inte kan se eller höra. visst har jag blivit uppfylld av helig Ande, men bara ett fåtal gånger. Man vill ju kunna nå Gud hela tiden.

Så frågan är om jag lyssnar dåligt? Och om det är så, hur lyssnar man på Gud? För man vill ju heller inte "inbilla" sig saker.

Hon är på rätt väg, helt på rätt väg. Tyvärr så kommer den lilla gnista hopp som vi rationella människor ser när hon uttrycker att hon är rädd för att hon bara inbillar sig saker snabbt släckas, eftersom hennes religiösa "vänner" inte låter henne fortsätta fundera.

Så vad är lösningen? Ska vi starta ateistiska läger som ett svar på de religiösas hjärntvättarläger där vi gör samma sak fast lär barnen finna sig själva genom att ifrågasätta, tänka rationellt och argumentera mot gud? Jag ogillar när barnen blir inblandade och utnyttjade, tyvärr är de redan de - så frågan är hur vi ska göra det bästa av situationen... Vad tycker du? Är det dags för oreligiösa/ateistiska konfirmationsläger?

Okunskap och ovilja att ens försöka förstå

Jag såg den här lilla insändaren i dagens Metro. En liten insändare fylld av så mycket bitterhet, ignorans och total ovilja att ens försöka förstå. Det framgår inte direkt "KF" anser att svaret är GUD på hans frågor till "naturvetenskaparna", men man kan förstå hur lätt det är att komma till den slutsatsen om man inte bryr sig om att ta reda på någon fakta innan man bildar sig en uppfattning. "KF" verkar tro att han hittat en lucka i vetenskapens logik, och utan att söka mer fakta kan han befästa sin tro med det cirkelresonemang han tror är logik.

Mitt tips till "KF" och många andra, sök svar, ställ frågor och ta reda på hur det ligger till. Det är ett tecken på total ignorans att anta det inte finns svar på ens frågor bara för att man inte kan komma fram till dessa svar själv. Man kan inte anta att vetenskapen inte har svaret bara för att man inte själv orkar bry sig att undersöka, eller att avfärda svaren för att man inte orkar förstå. Och i de många fall där vetenskapen faktiskt inte har svaren betyder det inte för den skull att någon gud är svaret.

Är gud uppenbar?

Ett av de vanligaste svaren varför folk tror på gud är att han är 'uppenbar'. Han är så uppenbar att någon diskussion om hans existens är slöseri med tid. Guden är överallt, han har skapat allt,han lyssnar på böner, utför mirakel och håller universums maskineri igång. Att ifrågasätta en sådan gud är ofta inget som är något av intresse för den troende. Men vi är skyldiga att ifrågasätta, ifrågasätta andra och oss själva. Det är tydligen inte lätt att vända sin skepsis mot sig själv och sin tro, men även troende har lätt för att vara skeptisk och kritisk när det kommer till andra trosinriktningar. Något som borde besvära alla troende är hur en uppenbar gud för dem själva lätt kan avfärdas av andra, och då inte bara av ateister utan av andra troende. Vilken gud du än väljer att tro på så kommer du att vara i minoritet. På jorden finns det ungefär 6 miljarder människor. Antalet som inte säger sig tro på någon sorts gud är någonstans mellan 500 och 750 miljoner, det är stor osäkerhet i siffran då definition och undersökningsmetoder varierar mellan länder. Kristna kan räkna in ungefär två miljarder till de sina, muslimer och hinduer är ungefär en miljard vardera. Den gud som är så makalöst uppenbar för en miljard muslimer avfärdas med lätthet av jordens resterande fem miljarder människor. Det är alltså lätt att vara skeptisk till islam, förutsatt att man inte är muslim det vill säga. Kristendomen har funnits i två tusen år men ändå tror inte fyra miljarder människor att det skulle vara någonting gudomligt med Jesus, hur kommer det sig om allt är så uppenbart? Även om den troende tar ett steg tillbaka och säger att "något" finns där uppe, vi är kanske inte överrens om namnet på guden och religionerna kanske har förvanskat historierna med tiden. Men detta "något" är trots allt uppenbart. Hur kommer det sig då att så många som 500-750 miljoner inte kan se det uppenbara? I ett så religiöst land som USA, gjordes det 1998 en undersökning bland medlemmarna av the National Academy of Sciences som visade att endast 7% av de tillfrågade trodde på någon gud. Om Gud i vilken form man än väljer, är så uppenbar, borde inte välutbildade och förhoppningsvis smarta vetenskapsmän och kvinnor lyckas se den här uppenbara guden? Amerikas bästa fysiker, astronomer, geologer och biologer har tillägnat sina liv till att experimentera och tänka på hur allt kom till, borde inte dessa människor vara övertygade om den så uppenbare gudens existens?

Real Time with Bill Maher

Nu börjar en ny säsong med Real Time med Bill Maher, missa inte det. Det handlar inte alltid om religion men det är alltid frankt, kontroversiellt och rakt på sak.
Vi som inte kan få in amerikansk TV kan ladda ner första avsnittet (torrent)

Real Time with Bill Maher

Recension: The Irrational Atheist

Har precis läst klart The Irrational Atheist av Vox Day och måste säga att mitt första intryck och initialt usla betyg på boken har förändrats. Day fortsätter att angripa Dawkins, Harris och de andra herrarna med häska påhopp och idiotförklarar ateister över lag, men han lyckas göra det på ett intelligent och påläst sätt vilket han skall ha all respekt för. Hela boken ägnas nästan uteslutande åt att hitta faktafel eller logikluckor i speciellt Dawkins, Hitchens, Harris, Dennets eller Onfrays påståenden och böcker. Man brukar ju säga att anfall är bästa försvar, men i de här omständigheterna blir attackerna på ateismen och ateisterna i längden lite tröttsamma eftersom Day aldrig förklarar sin egen tro och alltså inte bjuder upp den för inspektion. För mig var boken ändå ganska uppfriskande att läsa då man fick sig några tankeställare, framförallt blev jag skolad i något som jag själv håller högt, nämligen att hålla ett skeptiskt sinnelag. Allt för lätt är det att acceptera vad ens idoler säger, man må beundra Christopher Hitchens för hans retorik, debattskicklighet och världsvana men man måste ändå värdera hans påståenden och referenser på ett sobert och analyserande sätt och inte köpa allt som presenteras. Men tyvärr så innehåller boken egentligen inte heller något direkt avgörande nytt, det belyser bara påståenden från en annan vinkel än man är van vid. Att fortsätta försöka utröna om Hitler var en ateist eller inte, och hur många som faktiskt dog i korstågen är i grund och botten ganska irrelevant. En religion som på något sätt kan rättfärdiga att oskyldiga lider måste ställas till svars, vi måste fråga oss själva om det är såhär vi vill ha det och om det här är det bästa vi kan. Jag tror att vi, mänskigheten, kan mycket bättre.



The Irrational Atheist: Dissecting the Unholy Trinity of Dawkins, Harris, and Hitchens
Författare: Vox Day

Betyg: 3/5







P.s. Jag börjar nu på nästa bok, 50 reasons people give for believing in a god av Guy P. Harrison. Som skall vara en mer lättsam och underhållande bok med vinklingen på att komma med rationella och välgrundade svar på teistens 50 vanligaste förklaringar för sin tro. Jag återkommen med en recesion om en vecka eller två. D.s.

The Four Horsemen

Dawkins, Hitchens, Harris och Dennet kallar underfundigt sig själva för The Four Horsemen, och the horsemen of the apocalypse är nog just vad de är i de troendes ögon. I de här filmklippen sitter de avslappnat och diskuterar sina synpunkter på religion, tro och ateism. Ibland arrogant, stundtals elitistiskt men oftast briljant och alltid väldigt underhållande.

Del #1

Del #2

För sent för julrim?

Så här 2 månader efter att julen är över tänkte jag dela med mig av det rim som jag skrev till Richard Dawkins bok "Illusionen om gud", så du kan plagiera det om du får för dig att ge bort den boken nästa år till någon =)

Troll och mysterier
Allah eller Tor
Sagor och feér
Folk förnekar eller tror

Vill se kritiskt
Behandla sagor som luft
Vill tänka logiskt
Hjälpa till att sprida förnuft

Usama, Obama
Påven och Bush
Fått höra från máma
att vetenskap är usch

Så läs nu boken
och hitta ditt jag
Låt mig fånga dig på kroken
Det är dags att välja lag

Nihilistisk tro

I ledaren i Blekinge läns tidning den 12 februari skriver biskop Antje Jackelén en liten hyllning till Charles Darwin på hans 200:ade födelsedag. Hon skriver lite kort om hur Darwins idéer kom att omkullkasta vad man tagit för givet under årtusenden, människans uppkomst och jordens ålder. Vad Antje sedan gör är att, inte på något nytt eller originellt sätt, förklara att det är ju så den moderna guden arbetar. Gud påverkar oss inte genom mirakel eller synlig påverkan, gud har istället sitt osynliga finger med i varje DNA interaktion, delning och mutation för att på så sätt föra utvecklingen dit han planerat. Våra religioner uppstod i en tidsperiod när vi inte hade några som helst svar på frågor om vad det är för värld vi lever i, frågor som då fick det slutgiltiga svaret "Det här fattar vi inte, gud måste ha gjort det". I vår moderna samhälle svarar vetenskapen på mer och mer av dessa frågor, ibland genom massiva språng framåt som i fallet med evolutionen men oftast genom små steg framåt. Allt eftersom dessa frågor får sina svar måste religionerna göra valet att antingen dogmatiskt stå fast vid sin tro eller försöka anpassa sin gud och sin tro till de nya rönen. Genom att anpassa, göra eftergifter, medgivanden och retirera på punkt efter punkt finns det till slut ingenting kvar av den tro som religionen en gång stod för. Kvar är en fullständigt nihilistisk religion, oförmögen att ge någon mening. När har religionerna spelat ut sin roll? När du knäböjer vid altaret framför en symbol du vet inte existerat? När du svär på en helig bok du vet är författad av människor? När du känner din sanna plats i universum, du vet att gud inte satte dig här och han har ingen plan för dig? Är det när du ber till en gud du vet inte finns där? Är det när att vara biskop är precis som vilket jobb som helst, snickaren snickrar, gjutaren gjuter och biskopen predikar en tro, för det är vad biskopar gör.

Antje Jackelén "citerar" sedan Darwin, men utelämnar några väl valda meningar, meningar som sammanfattar gemensamt ursprung och förnekandet av gud.

“Det finns en storslagenhet i denna syn på hur livet …, medan denna vår planet fortsatte sitt kretslopp i enlighet med gravitationens fasta lagar, ur en så enkel början utvecklats och utvecklas vidare mot otaliga former av den yttersta och underbaraste skönhet.”
- Antje Jackelén

"Det finns en storslagenhet i denna syn på hur livet, med dess många olika krafter, ursprungligen blåstes in i ett litet fåtal former, kanske i bara en enda; och hur det, medan denna vår planet fortsatte sitt kretslopp i enlighet med gravitationens fasta lagar, ur en så enkel början utvecklats och utvecklats vidare mot otaliga former av den yttersta och underbaraste skönhet."
- Charles Darwin

Du kan läsa Antje Jackelén ledare (här)

Bibelns motsägelser: Jesus sista ord

Bibeln i all sin omfattning innehåller otaliga påståenden, motsägelser och motsägelser av motsägelserna. Man kan hävda nästan vad som helst med hjälp av ett bibelcitat eller två, och det är oftast så de används, något som brukar kallas 'bumper sticker slogans'. Men en så central del i kristendomen som hur Jesus dog borde väl inte vara någonting att tvista om? Kristna brukar ju påstå att han var en verklig historisk person, så det borde väl inte vara några motsägelser där?

Matt 27:46 - 50
Vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Eli, Eli, lema sabachtani?" (vilket betyder: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?).
Några som stod där hörde det och sade: "Han ropar på Elia."
En av dem sprang genast bort och tog en svamp, fyllde den med surt vin och satte den på en käpp för att ge honom att dricka.
Då sade de andra: "Låt oss se om Elia kommer och hjälper honom."
Men Jesus ropade än en gång med hög röst och gav upp andan.

Luk 23:46
Och Jesus ropade med hög röst: "Fader, i dina händer lämnar jag min ande." När han sagt detta slutade han att andas.

Joh 19:30
När Jesus hade fått det sura vinet sade han: "Det är fullbordat." Och han böjde ner huvudet och överlämnade sin ande.

Apostlarna är alltså inte överrens om vad Jesus sista ord är, kan man då lite på att det skulle vara någon som helst historisk sanning i det som sägs i övrigt? Bibeln måste tas för vad den är, ett dokument som författas i sin total över hundratals år och med åtskilliga författare, författare som alla gjort tillägg, tagit bort och editerat dokumentet som de ansett passande. Vad som sägs i bibeln måste ses med skepsis och kritiskt tänkande. Jesus har troligtvis inte funnits, i alla fall inte som bibeln beskriver honom.

Sadisten gud lekte charader med Adam och Eva

Berättelsen om Adam och Eva i Edens lustgård är något som nästan alla känner till, men hur ser historien ut om man analyserar den lite närmare? I korta ordalag så skapar gud universum, jorden och alla levande varelser. Därefter skapar han människan i sin avbild och placerar dem i Edens lustgård. Efter en kort stund (blott 9 bibelverser) övertalar ormen Eva, som i sin tur övertalar Adam, att äta av frukt från Kunskapens träd. Gud, i sin enorma godhet och välvilja, förvisar Adam och Eva från lustgården och dömer dem båda till liv av slit, lidande och misär.
Nu till några saker som man kan tänka på när det gäller den här lilla berättelsen, som är väldigt viktig för alla kristna. Även om man inte bokstavligen tror på skapelseberättelsen så lyckas Paulus införa arvssynden i nya testamentet.

Rom 5:18

Alltså: liksom en endas överträdelse ledde till fällande dom för alla människor, så har också en endas rättfärdiga gärning lett till frikännande och liv för alla människor.

Vilket betyder att alla människor är födda i synd, endast genom att bekänna Jesus kan man räddas. Synd är något man inte kommer undan i första taget, alla barn föds som syndare. Men åter till Adam och Eva och den illasinnade guden. Något som är helt klart är att Gud inte skapade några spädbarn som han fostrade, bytte blöjor och lärde om livet. Gud skapade fullt fungerande och kapabla människor, det kanske inte framgår riktigt vilken ålder Adam och Eva har men vanligtvis brukar de framställas i 25års åldern. Det här är en viktig iakttagelse, för det betyder att gud måste ha förprogrammerat både Adam och Eva med de nödvändiga kunskaperna man behöver för att klara sig som människa. Den allsmäktige guden fyllde alltså Adam och Evas hjärnor med kunskap grundläggande kunskap som att hur man skaffar mat och hur man äter den, vilket i sin tur kräver större förståelse då de båda måste känna igen olika träd de kan äta ifrån (de vet ju två träd de INTE får äta ifrån). Ytterligare så verkar både Adam och Eva ha fått talets gåva direkt från skapelsen. Nu kan man ju då undra hur den allsmäktige och allvetande guden som just fyllt sina fantastiska skapelser och tillika avbilder av sig själv, kan bli förvånad när Adam och Eva äter från kunskapens träd.

1 Mos 3:9
Men Herren Gud ropade på mannen: "Var är du?"

1 Mos 3:10
Han svarade: "Jag hörde dig komma i trädgården och blev rädd, eftersom jag är naken, och så gömde jag mig."

1 Mos 3:11
Herren Gud sade: "Vem har talat om för dig att du är naken? Har du ätit av trädet som jag förbjöd dig att äta av?"

Gud lallar alltså runt i lustgården och har ingen aning om vad som har hänt, inte direkt ett tecken på allomfattande makt. Om man bortser från att gud, då han är allsmäktig, borde ha känt till vad som hänt bara på grund av sin egenskap som gud, så borde ganska grundläggande psykologi kunnat förutsäga vad som skulle hända. Trots allt så har gud förprogrammerat Adam och Evas hjärnor med all deras kunskap, drifter och instinkter. Gud borde ha vetat att hans skapelser skulle äta den förbjudna frukten vid första bästa tillfälle.
En sak till som är inte talar till guds favör är det faktum att de två träden som Adam och Eva inte fick äta av är Livets träd och kunskapens träd.

1 Mos 2:9

Herren Gud lät alla slags träd växa upp ur marken, sådana som var ljuvliga att se på och goda att äta av. Mitt i trädgården stod livets träd och trädet som ger kunskap om gott och ont.

Alltså var det närmare bestämt kunskapen om gott och ont som de inte fick ta del av. Hur kan man säga till sina nya fina skapelser att de inte får göra en sak (äta från trädet) men man har inte gett dem den kunskapen de behöver (skilja på rätt och fel) för att kunna följa påbudet att inte äta ifrån trädet?
Hela historien är alltså bara ett stort skådespel iscensatt och framfört med det "gode" guden som regissör. Adam och Eva gjorde vad som låg i deras natur, och kunde inte skilja på gott och ont. Som tack för att Adam och Eva spelat sina planerade roller efter guds plan så kan sadisten gud döma mänskligheten till lidande och synd i all evighet, amen.

Tron på vetenskap och förnuft

Jag håller som bäst på att arbeta mig igenom The Irrational Atheist av Vox Day och kom till ett stycke som jag var tvungen att fundera lite extra på. Ett av argumenten som jag själv brukar ha för att avvisa religion är att religionen måste stå till svars för allt negativt som gjort i dess namn om den ska kunna ta äran för det positiva. Vad Day Vox gjorde var att vända argumentet mot något som jag själv håller stor tilltro till, det positiva med vetenskap och vår kunskapsmassa. Med mina egna ord så påstår Vox att vetenskapen måste hållas till svars för allt negativt som den åstadkommit, och att det inte är god moral eller framtidstro som driver vetenskapen. Vetenskapen är blind och framsteg är självberättigande, oavsett vad utkomsten av den är. Om man tar vaccin och biologiska vapen som exempel så är det vetenskapen som är ansvariga skapandet av dem båda. I ytterst få fall är det vetenskapsmännen själva som är de som avfyrar bomben eller vaccinerar patienter, beslut och utförande är generellt politiska. Man måste hålla med om att rent logiskt så måste vetenskapen hållas ansvarig i båda fallen eller i inget av dem. Man kan inte tillskriva det positiva till vetenskapen och låta religion eller politik ta det negativa.
Hela den här argumentationen påverkade mig starkt och jag har tänkt mycket på vad det innebär. Slutsatsen jag själv har kommit fram till är att vetenskapen faktiskt är blind, men att kunskap alltid är att föredra över ignorans. Vetenskapen har satt makalösa verktyg i händerna på människan, verktyg som kan användas till att göra både gott och ont. Och det är inte vetenskapen som skall ställas till svars, det är människan själv som måste ta ansvar för hur han behandlar sina medmänniskor. En religions vridna värderingar kan förbjuda användandet av kondom och försvara utrotandet av ett folk med giftgas, det är dessa värderingar som vi klarar oss bättre utan.

Jag avslutar med Richard Dawkins kommentarer på samma ämne

People certainly blame sience for nuclear weapons and similar horrors. It's been said before but needs to be said again: if you want to do evil, science provides the most powerful weapons to do evil; but equally, if you want to do good, science puts into your hands the most powerful tools to do so. The trick is to want the right things, then science will provide you with the most effective methods of achieving them.
- Richard Dawkins, "Science, Delusion and the appetite for wonder"

Gud är schizofren

Bo Wallerstig skrev igår en insändare till metro som handlar om något jag själv tänkt på många gånger... Hur kommer det sig att påven och den svenska ärkebiskopen har skilda meningar om homosexualitet? Påven tycker att homosexualitet är vidrigt och ett hot mot mänskligheten, medans ärkebiskopen inte ser något problem med homosexualitet. Båda två behärskar förmågan att kunna prata med gud, så varför ger gud dem olika svar?

Åsikter önskas

Eftersom det trots allt rör sig några besökare på den här bloggen så skulle jag gärna vilja ha lite synpunkter på den här artikeln

http://www.gt.se/nyheter/1.1462016/sa-vill-kd-politikern-att-reinfeldt-ska-avsluta-talen

Har gud i vår regering att göra?
Kan en liten avslutningsfras skada?
Är det ett steg mot teokrati?
vad säger det då om vår demokrati?
Är det verkligen religionsfrihet?

vad tycker ni?
man behöver inte vara registrerad för att kommentera och man kan vara anonym

Första intryck av The Irrational Atheist

Fick hem The Irrational Atheist av Vox Day igår och efter att ha läst några kapitel tänkte jag komma med en preliminär recension.
Min första uppfattning var nyfiket positiv, upplägget på boken var inte att på något sätt att försöka bevisa gud, religionerna eller någon tro. Bokens uppgift var att ta diskussionen till ateisternas sida, att peka på fel i argumentation och logik, vilket verkade väldigt spännande. Men när man läst några kapitel och tänkt igenom det hela en extra runda, då inser man vad som gick fel i tankegångarna. Att bara försöka motbevisa någon utan att ha en ståndpunkt själv känns väldigt ihåligt, och det lämnar en väldig massa frågetecken. När sedan argumentationen gång efter gång återgår till personangrepp på Dawkins, Harris eller Hitchens (Vox Day verkar speciellt hata Sam Harris) då blir det hela mest löjligt. "Christopher Hitchens is drunk, and he is wrong" och "an ecstasy-using dropout who is still working towards a graduate degree at forty" (Om Sam Harris). Det är inte retorik som funkar på mig men det kanske fungerar som motivation för anti-ateister. När sedan jämförelser görs mellan mord som begåtts av vampyr entusiaster och hedersmord, då har det gått lite för långt.
Men det som irriterade mig allra mest angående boken var ett litet så kallat bevis på baksidan av boken.

...Day provides extensive evidence proving, among other things, that:
* Sexually abused girls are 55 times more likely to commit suicide than girls raised catholic

Att jämföra äpplen och päron, vad mer kan man säga?

Mitt preliminära betyg av boken är 0/5
inte för att åsikterna är diametrala motsatser till mina, utan för att det bara är korkat

För den som vill läsa mer kan kolla in Vox Days blogg
http://voxday.blogspot.com/

eller för att ta diskussionen (ner) till Vox Days nivå så kolla in den här bloggen
Mocking Vox Day (and his hair)

Är du ful är gud ful

På en kristen sida läste jag idag om en guide till bättre självförtroende. En av punkterna var följande:

3. Kolla i Bibeln vad det står om just dig!
Gud skapade människan till sin avbild och tycker du tillexempel att du är ful så tycker du indirekt att Gud är ful! Och Gud är ju inte ful, därmed är inte du det heller! (väldigt hårddraget men jag hoppas att du förstår poängen i min haltande jämförelse.)
Gud har en tanke med dig och ditt liv. Hade Han velat att du skulle vara någon annan eller se ut på ett annat sätt hade Han gjort det, men då hade du ju inte varit du

Avbild är för mig inte enbart det visuella utseendet, och jag tror att en eventuell gud delade min åsikt när han sa att människan skulle vara en avbild av honom. Man kan då fundera över om samma resonemang även gäller för handlingar, tankar och åsikter? För i så fall är alla tankar fina tankar, för gud kan väl ändå inte ha onda tankar? Och alla dina handlingar är bra handlingar, för gud kan väl ändå inte göra ond saker?

Kristen homofobi

Det är alltid lika spännande att se hur många religiösa människor på något sätt känner sig hotade av att homosexualitet blir mer och mer accepterat i samhället. Läste idag ett blogginlägg av den kristna fanatikern Jörgen Milton som i sin blogg beklagar sig över hur hela samhället tvingas vika sig för de homosexuella. Han tar ett tydligt ställningstangande emot att de ska få adoptera barn och ingå äktenskap. Han hävdar vidare att det är en kränkning mot de kristna.

Trångsyntheten i hans åsikter och påståenden ser man nog bara hos religiösa fanatiker. Att tillåta homosexuella att ingå äktenskap och adoptera barn är inte en kränkning mot kristna, det är en upprättelse för homosexuella. Vilken sexuell läggning människor har ska i alla sammanhang vara irrelevant, och om det är irrelevant så ska alla ha samma rättigheter/skyldigheter oavsett sexuell läggning.

När jag läser det Jörgen Milton skriver blir jag mer och mer rädd för vilka åsikter som vissa religiösa ledare indoktrinerar i människor som inte tänker kritiskt. Många av hans tankar och idéer ligger nämligen väldigt nära de åsikter som många nazistiska grupper har, skillnaden är att när det kallas religion så reagerar inte gemene svensk i samma omfattning och det verkar tydligen även vara lagligt att kränka så länge som man kan hävda att det är en del av sin tro. Om exempelvis en restaurangägare skulle neka homosexuella människor att äta på restaurangen skulle ägaren troligen bli anmäld och ställas inför domstol, men hittills har jag inte hört talas om någon präst som blivit ställd inför domstol för att han/hon vägrat viga ett homosexuellt par, även fast det finns många sådana präster i Sverige.

Jörgen Miltons underbara syn på homosexuella kan du läsa om i hans blogginlägg som du hittar här: http://www.nogg.se/blogg.asp?idBlogg=778531&intShowMenu=a1&idHomepage=3202&idBloggCategory=2936

Bevisbördan på villovägar

Den ganska klara motsättningen mellan religion och vetenskap kommer ifrån skillnaden i hur man bedömer och värderar bevis, och hos vem bevisbördan ligger. Att bevisa för sig själv att gud finns är inte detsamma som att bevisa för någon annan. De så kallade bevisen för gud lider alla av en kombination av några logiska fallgropar.

1. Falsifierande av en teori är inte bevis för något annat om dom inte är exaktalogiska motsatser. Om exempelvis evolutionen inte skulle hålla mot nya bevis så skulle det inte omedelbart bevisa gud.
2. Bevisbördan ligger hos den som kommer med ett påstående, det är inte det omvända som gäller. Jag kan säga att jag har en tomtenisse hemma i byrålådan, det blir inte en sanning bara för att du inte kan motbevisa mig.
3. Bara för att du själv inte kan förstå eller att vetenskapen inte kan förklara betyder inte att man måste tillskriva det hela till gud.
   
4. Argumentet att vår miljö och plats i solsystemet är så perfekt att det måste ha skapats för oss är att sätta kausaliteten i fel ordning. Vi har evolverat till att passa i vår nisch i miljön och om inte jorden hade kunnat upprätthålla liv hade vi inte kunnat stå här och tycka att allt är så perfekt.
5. Slutligen måste ett bevis för gud vara ett bevis för en specifik gud och inte ett generellt bevis för vilken gud som helst. Om man tycker att en vardaglig sak som regn kan vara ett mirakel måste man också ha belägg för att det är ens kristna gud som utför det och inte Ishkur, babyloniernas regngud, eller någon annan godtycklig gud.

Ps. Idag får jag hem två nya böcker, 50 Reasons People Give For Believing In A God och The Irrational Atheist: Dissecting the Unholy Trinity of Dawkins, Harris, and Hitchens. Det skall bli kul att läsa på med lite litteratur som står i motsats till det man själv står för. Ds.

Om gud finns så är han ateist

En tro innebär att man tror på att det finns en högre makt här i universum, att tro innebär också att man har en ståndpunkt eller åsikt utan att backas upp av egentliga bevis. Eftersom gud är allomfattande och allvetande så kan han ju inte ha någon tro. Om gud finns, då borde han veta att han själv finns till, och är således inte troende.
Ytterligare så är gud den högsta makten, och kan därför inte tro på en högre makt än sig själv.

Slutsats: Gud är ateist :)

Föraktet mot ateismen

Många anser att religionen är något personligt. Något man bär inom sig och som inte får ifrågasättas, diskuteras eller förkastas. Jag är benägen att hålla med om det hade varit så i praktiken. Om religionen enbart var något som man bar inom sig och som inte påverkade andra eller samhället i stort.

Enligt en undersökning från 2007 så skulle 48% av amerikanska befolkningen inte rösta på "rätt" parti om partiets presidentkandidat var ateist. Nästan hälften av USAs befolkning skulle alltså hellre rösta på ett parti som har "fel" åsikter hellre än att rösta på en person som inte delar min trosuppfattning. (Källa: http://pollingreport.com/politics.htm)

Samma bild av hur stort inflytande religionen har i USAs politik får man när man läser George Bush seniors svar på journalisten Robert Shermans fråga om han anser att ateister är lika goda medborgare och patrioter som alla andra:

Nej, jag tycker inte att ateister bör anses vara medborgare och inte heller bör anses vara patrioter. Detta är en nation under Gud. (Källa: Robert I. Sherman i "Free Inquiry" 8:4, hösten 1988, 16)

Det var alltså den amerikanska presidentens syn på ateister. För att förstå föraktet i orden kan man byta ut "ateister" mot "svarta", "judar" eller "homosexuella". Om han hade sagt samma sak om tex judarna hade världen rasat. Men ateister är det tydligen helt okej att förakta och särbehandla. Eftersom de flesta dessutom delar sina föräldrars trosuppfattning så kan man gissa vilka åsikter som George Bush junior som nyligen var president hade.

Vi kan alltså inte lämna folks trosuppfattningar ifred. Deras lögner påverkar oss mer än vad vi tror. Istället måste vi se till att få upp religionen till ytan, ifrågasätta och kritisera. Successivt arbeta bort de religiösa lögner som har bosatt sig som sanningar i folks huvuden genom indoktrinering sedan barnsben.

Konsten att förändra en värld

Man får ibland frågan om vad meningen med den här bloggen är, eller varför försöka övertyga de troende. Det kan verka till synes hopplöst att övertyga någon som är fast i en irrationell tro med rationella argument, och så är nära nog fallet. Man kan inte med ett klockrent blogginlägg eller en odiskutabel sanning överbevisa den troende att släppa sin tro. Hade det varit så lätt så hade vi redan levt i ett postreligiöst och fullständigt sekulariserat samhälle. Vad man däremot kan göra är att våga ifrågasätta, få folk att tänka för sig själva, bilda opinion. Förändring sker när diskussionen om guds eller allahs ickeexistens blir mer och mer öppen, när motsägelser blottläggs och religionernas dåliga inflytande kommer upp till ytan. Processen är långsam, ibland smärtsamt långsam, men då slutligen religionerna flyttas till periferin i vårat samhälle kan vår civilisation äntligen blomma ut och visa sin fulla potential, fri från religionens bojor.

Nu är vi två

Jag har släppt in en mina livligaste debattörer, Stoffe, att hjälpa mig med att göra inlägg här i bloggen. Vår inriktning och livsåskådning stämmer överrens på det mesta, men det kan vara värt att kolla vem som skrivit inlägget i fortsättningen då vi säkerligen inte är överrens om allt.

Den heliga moralen igen

Det som ständigt återkommer i samtal med religiösa eller diskussionsvilliga skeptiker är vad vi baserar vår moral på om vi inte har guds olika böcker. Man kan vara nästan fullständigt modernt sekulariserad och ändå anse att religionen tillför andlig ro och godhet till mänskligheten. Att gå i kyrkan på söndag betyder inte att man måste tro på skapelseberättelsen, transsubstantiation eller någon av de andra magiska bitarna av religion för att vara en bra kristen, eller måste man det? Mina invändningar är att om man tror på att bibeln eller koranen är dikterad av en högre makt så kan man inte bortse ifrån delar av den, det vill säga de delar som uppmanar till förtryck och ondska. Anser man att bibeln är ett levande dokument, där uppmaningarna till förtryck av judar från hästsadeln var något som stämde på islam på 1000talet men som inte gäller nu. Har man då inte redan medgett att man själv besitter den moral och etik som krävs för att urskilja det goda från det onda, och vilken roll spelar då de heliga böckerna? De inför bara undflykter till att begå fruktansvärda handlingar i skydd av tron.

There probably is no god, now stop worrying and enjoy life

Lobbyistgrupper för olika religiösa samfund kan vara stora, mäktiga och väldigt inflytelserika. Även att vi som inte tror på någon version av gud är en enorm minoritet (majoritet i Sverige) så är vi oorganiserade och isolerade. Trots att det är något i storleksordningen av 50% - 85% som kallar sig ateister i Sverige är det ett väldigt kraftfullt ställningstagande att göra utanför sin närmaste bekantskapskrets. I USA är säger statistiken att ungefär 3% - 9% räknar sig till ateister, det kanske inte betraktas som mycket alls med svenska mått mätt. Men som egen minoritet är ateisterna något större judarna i USA och borde kunna åtnjuta samma inflytande samhälle och politisk debatt. Men rationella skeptiker har historiskt sett inte haft någon gemensam knytpunkt, inte det kapital och den motivering som krävs för att öppet påverka på stor skala. Eller så har det iallafall brukat se ut, det är med glädje jag läser om The British Humanist Associations kampanj i Storbrittanien. Kampanjen är en respons på en tidigare kristen kampanj som kort sagt påstod att icke troende kommer brinna i helvetet. Kampanjen som ursprungligen siktade på att dra in £5,500 har hittills dragit in £136,000, viket visar hur trötta allmänheten är på religionens inflytande och översittande. Kampanjens slogan "There probably is no god, now stop worrying and enjoy life" är fantastiskt positiv och genomslagskraftig, den tar inte ställning mot religion (även om många religiösa inte håller med). Kampanjen visar istället att det är okej att vara skeptisk och livsbejakande, i frånvaron av religion finns det annat än tomhet.

Fanatism utan ödmjukhet

Sprang på den här spännande bloggen igår
Snilleblixtens blogg

Läs och begrunda, fascineras och förfäras. Det är inte frågan om sund skepcis och ifrågasättande det är sedvanliga dogmer och låsta tankemönster. Big bang, evolutionen och vetenskap är "flummig hokus pokus teori", "sjuka fantasier" och "sjukt vrickat". Vetenskapliga termer används godtyckligt ur sitt sammanhang för att "bevisa" någonting ur guds existens. Argumentationerna är fyllda av den cirkelargumentation som religion och gudabevis är så fylld med.

Att fråga vem som skapade Skaparen, är lika dumt som att fråga vem som vann över Vinnaren...
Hur i Herrens Namn skulle den Ursprungliga Skaparen, den Ursprungliga Orsaken till allt, i sin tur kunna ha varit skapad av någon annan?
Snacka om SJUKT OLOGISKT!

Vad som verkar gå "snilleblixten" förbi här det blatanta cirkelresonemanget som ger påståendena sina egna bevis. Det som är ologiskt är att förklara någonting genom att ge ett svar av högre komplexitet. Om gud finns så vore han det mest komplexa som finns i universum per sin egen definition. Inom matematiken talar man om axiom, enkla, absoluta sanningar och bevis som alla andra teorier vilar. Man förklarar inte en komplicerad formel med en ännu mer komplicerad formel, man bryter ner, faktoriserar och förenklar. När religion och vetenskapen står inför problematiken med ett fantastiskt och komplext universum försöker de två lägren lösa det på olika sätt.
Religionens lösning är "Gud är evig, Gud skapade allt" och introducerar därmed en lösning som är långt mer komplex än frågan den skall besvara. Vidare frågeställning är inte önskvärd och kan avfärdas som ologisk genom att återgå till "Gud är evig, Gud skapade allt".
Vetenskapens metodik är att bryta ner problemet, komma med hypoteser, postulera teorier och empiriskt förklara vad som ligger till grund för det universum vi kan se och ta på.

Gud, allsmäktig, ambivalent och inkonsekvent

De tre monoteistiska böckerna är alla fulla av påståenden, motsägelser och motsägelser av motsägelserna. Bibeln, Koranen och tora anses vara dikterade av gud och är i den bokstavstrognes ögon ofelbara, men man kan verkligen undra om någon som har läst någon av dem verkligen på fullaste allvar kan mena att de inte är fulla av motsägelser. Det finns i alla guds böcker välmenande uppmaningar till godhet och medlidande, men nästan i samma andetag finns det uppmaningar till folkmord, rasism och förföljelse. Hat mot medmänniskor som med lätthet kan rättfärdigas med väl valda verser eller suror. Något av det mest välkända ur gamla testamentet är när Moses får budorden av gud "Du skall inte dräpa" (deut. 5:17). En uppmaning att inte döda är något som alla borde kunna stå bakom och stötta, om uppmaningen var absolut och alltid gällande. Tyvärr backar gud på sitt eget fina bud bara några verser senare (deut. 7:1) och rättfärdigar folkmord och utrotande av hettiterna, amoreerna, perisseerna, kananeerna, girgasheerna, hiveerna och jevuseerna. Gud ger rätt till bannlysning, rasism och förstörelse av monument. Gud avvisar all barmhärtighet mot dessa folk på grund av att judarna är guds utvalda folk (Deut. 7:6).
Alla de troende som predikar Guds, Jahves eller Allahs godhet måste ha missat stora delar av det som deras böcker bestämmer. Kan man som troende påstå att man skall se religionen för dess godhet, och bortse ifrån uppmaning till ondska? Kan man anse att det är guds ord och samtidigt avfärda delar av dess uppmaningar? Hur kan man vara så arrogant att tro på gud men att själv ge sig rätten att välja delar att tro på?

Gud, den allsmäktige sadisten

Under helgen som gick tittade jag och några vänner på Bill Mahers film Religulous. För den som inte känner till Bill Maher så är han en amerikansk komiker och programledare med klart ateistiska ståndpunkter. Filmen Religulous är en dokumentär där Bill intervjuar olika religösa personer, ämnet är gravalvarligt men Bill gör det med sin sedvanliga sarkastiska komik.

Nu till det tragiska.
En del i filmen handlar om en jude som konverterat till kristendom, hans motivering för detta är alla de små mirakel han upplevt. När Bill ber om exempel på hans mirakel så har mannen svårt att komma på något specifikt, när han till slut ger ett exempel så är det i förkortning som följer. Mannen är på fest och ber värden om ett glas vatten, "be jesus om ett glas" säger värden, mannen ber en bön och sträcker ut handen genom fönstret och det börjar regna.
Det finns flera bekymmer med att ha ett så här trångsynt syn på vår verklighet, och även mannens inställning till gud.

Generellt. Om en så vanlig sak som regn är ett mirakel och ett bevis på att gud finns, då kan vad som helst bevisa vad som helst.

Generellt. Mannen tror sig ha upplevt guds(jesus) direkta ingripande i vår fysiska verklighet vid flertalet tillfällen. Dessa ingrepp borde gå att studera vetenskapligt och i så fall börja ge vetenskapliga bevis för att gud finns. Vetenskapliga bevis för gud vore såklart, ursäkta uttrycket, den heliga gralen för all religion. Religioner av alla typer motsätter sig å det striktaste allt vad intellekt och vetenskap har att göra, speciellt om det rör gud. Men om vetenskapen skulle snubbla över bevis för gud kan man vara säker på att kyrkan skulle ta till sig det med glädje.

Specifikt. Mannen har upplevt guds mirakel! ...men minns inte riktigt? nog sagt.

Låt oss för en sekund medge att gud finns. En gud som lyssnar på en så banal bön som att ge ett glas vatten till en man på en fest, men inte lyssnar på böner om att få stopp incest, svält, krig och orättvisor. Det är en sadist till gud som jag klarar mig bra utan.

Jag kan varmt rekommendera filmen Religulous, att få en lite lättsammare vinkel på ämnet är skönt ibland.

Religulous trailer på YouTube

Så vitt jag vet går inte filmen på svenska biografer, men den släpps på DVD i april

Religulous på discshop