onsdag 23 september 2009

Magnus Betnér i Kyrkan

Tänkte dela med mig av lite humor. Hittade det här klippet med Magnus Betnér där han kör lite standup i kyrkan:

lördag 19 september 2009

En eloge för Amish

Efter mina poster om religion och vetenskap har jag gått och grubblat en hel del över hur falska strikt religiösa, som till exempel kreationister, kan vara. Det är kanske inte uppenbart för dem, men samma fysik som vetenskapen arbetat fram för att förklara hur universum fungerar har också givit oss mobiltelefoner och internet. Den geologiska vetenskapen som används för att bedöma jordens ålder används också för att hitta olja och naturtillgångar. Den biologi och kemi stödjer evolution har också givit oss penicillin och de flesta andra mediciner. Vetenskapen hänger samman som ett stort pussel, där bitarna måste passa ihop perfekt för att man skall kunna fortsätta bygga. Om man anser att jorden är 6000 år så har man i samma veva förnekat i stort sett allt som gör vårt moderna samhälle.
Och då till min tes, att leva som amish folket är en stark ståndpunkt. Amish tar avstånd från allt vad teknisk landvinning heter. I ett det samhälle som de lever i kan allt härledas till deras gud, och det är ju det som många trosinriktningar vill. Se till Amish, det måste vara ert drömsamhälle.
Amish är som vårt samhälle var innan vi började ställa frågor om vår tillvaros beskaffenhet. Vi ville veta hur allt fungerar, och vad vi kom fram till var att allt fungerar alldeles utmärkt även utan en gud.

fredag 18 september 2009

Religion som vetenskap

För att fortsätta mitt försök att abolvera guds roll i vetenskapen så tänkte jag försöka diskutera lite om hur vetenskapen försöker påvisa olika fenomen som troende påstår existerar.
Det finns egentligen inget inom religionerna som inte skulle kunna bli vetenskapligt faktum om så vore fallet. Ett troligt sätt att bevisa en påverkande gud vore att lägga fram testbara hypoteser och sedan utföra kontrollerade och upprepbara experiment på dessa.
Ta bönen till exempel, fungerar den? Jag kan inte se något som hindrar experimentella försök för att ta reda på dess effekt, och många sådana har faktiskt utförts. Bland annat en massiv studie som försökte bevisa effektiviteten av bön på hjärtsjuka patienter (American heart jurnal, April 2006). I den studien visade det sig att bönen inte hade någon effekt, men det har varit andra studier som inte har varit lika tydliga. Här ställs vetenskapens kärna verkligen på sin spets i den kritik som studierna får utstå. Det är helt i sin ordning att konstruktivt kritisera metodfel i experimenten och felaktigheter i tolkningen av resultatet, det är så vetenskap fungerar.
När en undersökning kommer som ger visst bifall till, exempelvis, bönens effektivitet så har det som regel funnits brister av något sätt i undersökningen.
I fall som dessa så är det svårt för vetenskapen att göra rätt i de troendes ögon. Det är helgerån att kritisera metodfel i en undersökning som visar på bönens effekt. Samtidigt som den undersökningen gärna lyfts som 'bevis' för sin sak, med dess medföljande akademiska legitimitet. Om det å andra sidan kommer undersökningar som inte visar på någon effekt så ignoreras eller kritiseras de för att man inte kan studera gud.
När det gäller påståendet att man inte kan studera gud så kan man säga en sak med yttersta säkerhet, alla som påstår att gud är bortom vetenskapen skulle kasta sig över ett gudsbevis omedelbart om det kom.
Pastor Raymond Lawrence kommenterade undersökningen jag nämnde ovan på följande sätt i washington post "Prayer is presumably a way of addressing God, and there's no way to scientifically test God. God is not subject to scientific research." (www.washingtonpost.com)
Om gud finns och pastorn har rätt så får det en mycket intressant följdeffekt, nämligen hur vi har fått gud att backa in i ett hörn och gjort honom kraftlös. Bönen hjälper inte för att vi kan studera den, gud får ge avkall på sin kraft att hjälpa på grund av sin egen ostuderbara natur. Vår förmåga att studera en företeelse avväpnar också gud på sin kraft inom området, det är inte riktigt sinnebilden på en allsmäktig gud.

Washington post, 2005-07-14 (läst 2009-09-18)

Study of the Therapeutic Effects of Intercessory Prayer (Abstract)

måndag 14 september 2009

Citat: Steven Weinberg

With or without religion, you would have good people doing good things and evil people doing evil things. But for good people to do evil things, that takes religion.
- Steven Weinberg

lördag 12 september 2009

Religion mot Vetenskap

Det är inte så sällan som man hör om de möjliga motsättningarna mellan vetenskap och religion. På ena sidan av de troendes spektrum finns de som motsätter sig det mesta som har med vetenskap, ibland utan att veta om det. En kreationist tror kanske att han motsätter sig evolutionen, men då motsätter han sig också fysik, biologi och arkeologi med mera. Sedan finns det de som är mer undflyende och säger att det inte finns en motsättning mellan vetenskap och religion. Vetenskapen har sina domäner och deras tro har sin domän, och att de inte inkräktar på varandra. Ingen av dessa inställningar är utan problem.
Till att börja med måste vi försöka ge någon form av definition på vad vetenskap är. Det finns faktiskt inte någon allmänt accepterad definition på vad som är vetenskap. Som kliché är en vetenskapsman/kvinna en person i vit rock som står i ett laboratorium och använder sig av redskap som provrör, teleskop, mikroskop och datorer. Men en korrektare bild av vad vetenskap är för något är den process med vilken ny kunskap tas fram. När vetenskapliga idéer och resultat läggs fram utsätts de för andra vetenskapsmäns kritik, kritik som är där för att kunna förbättra och förfina teorierna och kunna utforma bättre modeller och experiment. Idéer som överlever den här processen är de som i nästa steg anses som vetenskapligt säkerställda.
Vad är då vetenskapens anledning? Vetenskapen tycks vara ett sociologiskt fenomen som vuxit fram som resultatet av en kollektiv strävan att förstå naturen och männsikan (Hansson och Sandin, 2000). Att ge förklaringar för den värld vi lever i är något som också alla religioner gör anspråk på. Det är lätt att acceptera gud/gudar som förklaring på naturens mysterier för männsikan vid våra stora religioners uppkomst. Men det är inte längre den tid vi lever i och skillnaden mellan vetenskap och religion blir uppenbar. Religionerna har en förklaring som varit (i princip) densamma sen dess uppkomst, vetenskapens förklaringar har hela tiden förfinats och förbättrats. Ibland är vetenskapen inne på sidospår och ibland har den helt fel, dessa fel korrigeras och upptäcks med tiden och på så sätt kommer vi framåt. Religioner å andra sidan är inte särskilt välkomnande till kritik och förändring. Det är vetenskapens utvecklande och förbättrande natur som gör den till alternativet att föredra.
När det gäller den undflyende troende och den som säger att gud befinner sig där vetenskapen inte i dagsläget har några svar. Då är det en ganska uddlös typ av tro, din gud kan inte göra något som påverkar något på något sätt. Det gör din gud i princip meningslös, och det är inte direkt ordbokens definition på en gud.

Referenser
Sven Ove Hansson & Per Sandin (2000), Högskolans lågvattenmärken Bokförlaget Natur och kultur. ISBN 91-27-07981-3