Ibland så verkar vissa tro att jag är en av de som bidrar till Sverigedemokraternas framgång. "Du som ogillar muslimer, röstar inte du på typ SD?". Nej, jag röstar verkligen inte på SD. Och nej, jag ogillar inte muslimer.
Jag ogillar människor som inte vågar ifrågasätta sin egen tro. Som inte kan rannsaka sig själva, vägrar tänka själva och väga bevis mot varandra. Tyvärr är det många som tillhör den religionen som de tillhör enbart för att alla i deras omgivning gör det, och att det därför inte blir naturligt att fundera över sin egen tro.
Sverigedemokraterna och jag har helt olika uppfattningar om många saker. Jag tror att rörelsefrihet världen över gör att människor med olika religiösa uppfattningar och etniska härkomster kommer blandas. Och när kristna-, islamistiska- och ateistiska barn (hur nu ett barn kan tillhöra en religion över huvudtaget går att ifrågasätta..) går i samma klass blir det naturligt att fundera över vad man själv tror på egentligen, och inte bara är uppfostrad till att tro på.
Jag vill även hävda att en hög invandring och mångfald gör att föraktet och oförståelsen som många religiösa grupper har sinsemellan suddas bort.
Länge leve mångfalden. Länge leve förnuftet!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Jag är kristen och tycker självklart att man inte skall svälja allt som sägs med hull och hår. Bibeln talar om att vi skall pröva allt.
SvaraRadera(1 Kor 14:29) Som profeter får två eller tre tala, och de övriga skall pröva vad som sägs.
Det är när man prövar sin tro och man märker att den håller, som tron stärks.
(2 Kor 13:5) Undersök själva om ni har tro, pröva er själva.
Har du prövat din tro?
Göran
Självklart har jag prövat min tro, man kan inte driva en blogg som den här utan att tänkt till i ämnet rejält.
SvaraRaderaDu tycker inte att man skall svälja med hull och hår, ändå "tror" du? Hur gör du din värdering utan att i slutändan faktiskt svälja både hullet och håret?
Och vad är det som håller? Är det Religionens oklanderliga moral? Är det hur regligionen förhindrar människor att göra onda gärningar? Kan du inte vara en god människa i frånvaron av gud? vad behöver du egentligen din tro till?
Tron byggs av erfarenheter i livet. Vi upplever vår omvärld och dessa upplevelser tolkas utifrån den tro vi har och resultatet blir att tron stärks eller krackelerar. Att tro på Gud handlar inte bara om att tro att Gud existerar. När Jesus sa ”Tro på mig”, så menade han inte att vi skulle tro på att han existerade, utan att vi skulle tro på det han sa. Jesus sa inte ”Handla så här så blir ni bättre och mer moraliska”. Han var arg på de som hycklade och handlade rätt men gjorde allt för att hävda sig. Gud ser vårt uppsåt och där kommer vi alla till korta. Det var därför han la försoningsplanen.
SvaraRaderaDet som håller är det Gud säger i bibeln. Vi har en fri vilja. Att förlåta andra är vägen framför att inte förlåta. Ödmjukhet är vägen framför stolthetens väg. Att ge är alltid bättre än att ta. Att leva för andra är bättre än att leva för sig själv. Genom att tro på Guds kärlekshandlingar, att Jesus har lidit helvetet för min skull, så har jag upplevt Guds kärlek till mig. Jag har upplevt Guds ande i mig. Jag har sett syner så jag vet att det är verkligt. Jag har sett profetior blivit uppfyllda mm. Bevisen finns där, men det gäller att tro på bevisen. Så det är i slutändan tron som avgör hur det jag upplevt skall påverka mig. Gud hittar vi inte genom att leta bland molekyler och kvarkar. Gud är ande och upplevs genom tro, som all andlighet. Beviset för att kärlek, hat, rädsla , stolthet eller glädje existerar är att du upplever att de finns, eller hur? Att exempelvis rädsla existerar har ingen vetenskapsman kommit fram till genom en komplicerad matematisk formel. Det fysiska bevisas med exempelvis matematik och det andliga med upplevelsen att det är sant eller med andra ord genom tro. Läs inlägget Vetenskapen vs Gud?
Gud är kärlek (jag pratar altruistisk kärlek inte erotisk kärlek) så när du älskar påverkas du av Gud oavsett om du tror att Gud existerar eller inte. All godhet kommer alltså från Gud, så att plocka bort Gud skulle innebära att plocka bort kärleken i världen. Världen skulle då vara totalt kärlekslös, ett helvete. Tack och lov har Gud inte lämnat oss här i välden. Läs inlägget Klarar vi oss utan Gud? så förstår du vad jag menar.
(1 Joh 4:8) Men den som inte älskar känner inte Gud, eftersom Gud är kärlek.
Göran
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJag kan ändå inte förstå argumentet att om man plockar bort Gud så blir världen kärlekslös och hur kan något påverka mig som inte finns?
SvaraRaderaJag tror knappast att alla påverkas av Gud genom att de älskar och all godhet kommer inte heller från Gud, godheten kommer från människan, likaså hat osv.
Kärleken kommer även den från människan, inte genom någon sorts påverkan och hur är det med kärleken mellan homosexuella då? Hur existerar den, när så många kristna förkastar dess sexualitet och säger att det är en synd att vara homosexuell?
Btw så funderade jag lite på det här med att unga "tvingas" in i en religion... t.ex. genom den kristna tron tvingar man in barnen i kristendomen genom att man ofta döper sina barn. Sedan i åttan, eller vad det nu är, så konfirmeras majoriteten svenska ungdomar och detta mycket p.g.a. grupptryck och även för att man ser fram emot presenterna. Nu säger jag inte att detta är motivet för alla, men för MÅNGA. Jag anser inte att man i 13-14 års ålder är mogen att ta ett beslut av att konfirmera sin tro.. men det jag ville säga är att det är rätt tragiskt att man konfirmerar sig bland annat p.g.a. grupptrycket och för att komma tillrätta med detta så borde man kunna erbjuda en icke religiös motpart, att man bildar en gruppaktivitet som erbjuder samma sociala tillfredsställelse, men utan det religiösa trycket. Vore inte det en bra idé?
Josefin, jag skall förklara hur jag menar. Jag vill börja med att poängtera att jag och bibeln talar om den altruistiska kärleken (agape på grekiska) och inte om den erotiska kärleken (eros på grekiska). Den altruistiska kärleken ger av sig själv, ovillkorligt och är aldrig fel. Den kärleken har ingenting med sex att göra. Det bud vi människor har att leva efter är att älska varandra och älska Gud, som är kärlek.
SvaraRadera(Joh 13:34) Ett nytt bud ger jag er: att ni skall älska varandra. Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra.
Du har helt rätt i att kärleken kommer inifrån när vi ger kärlek till andra, men vi människor kan inte själva producera kärlek. I så fall skulle ingen ha behov av kärlek, eller hur. Vi kan inte ge av någonting vi inte har. Det är därför vi gör så mycket för att bli älskade av andra människor. Det enda sättet vi kan ta emot kärlek på är genom att tro på den kärlek som är riktad mot oss. Jag kan omöjligt känna av den om jag misstror alla människors kärlek till mig. Tror jag inte på Guds existens kan jag ändå ta del av Gud genom att tro på kärleken. Den som inte tror på Guds existens tvingas att söka kärleken från andra människor, men denna källa är inte tillförlitlig för många letar också efter uppskattning och kärlek. Gud är kärlekens källa, så varför inte gå till källan efter vatten i stället.
(Joh 4:14) Men den som dricker av det vatten jag ger honom blir aldrig mer törstig. Det vatten jag ger blir en källa i honom, med ett flöde som ger evigt liv."
Gud är ingen gubbe på ett moln utan Gud kan vara i oss. Vi ser inte skogen för alla träden. Gud försöker nå oss på alla möjliga sätt som exempel genom människor, bibeln, drömmar, händelser i livet, mm. För Gud är det inte viktigt hur han når dig, bara att han når dig, för han älskar dig mer än du anar. Gud är oändligt mycket större än vad vi tror. Att plocka bort Gud kan därför jämföras med att plocka bort gravitationen. Det spelar ingen roll om vi tror på gravitationens existens eller inte, den påverkar oss ändå, men att plocka bort den skulle innebära att vi inte skulle kunna leva.
Det är så många som förkastar Gud för att de har fel bild av Gud, så det är oerhört viktigt att människor får veta vem Gud är. Vem kan då bäst berätta vem Gud är? Jo, självklart någon som upplevt Gud och känner Gud.
(1 Joh 4:7) Mina kära, låt oss älska varandra, ty kärleken kommer från Gud, och den som älskar är född av Gud och känner Gud. Men den som inte älskar känner inte Gud, eftersom Gud är kärlek.
Göran
Göran; du bygger dina argument på felaktig fakta.
SvaraRadera"Beviset för att kärlek, hat, rädsla , stolthet eller glädje existerar är att du upplever att de finns, eller hur? Att exempelvis rädsla existerar har ingen vetenskapsman kommit fram till genom en komplicerad matematisk formel. Det fysiska bevisas med exempelvis matematik och det andliga med upplevelsen att det är sant eller med andra ord genom tro."
Känslorna är inget andligt, utan kan mycket väl bevisas - och påverkas - kemiskt. Alla känslor (hat, rädsla, kärlek, glädje, upphetsning, stress etc..) bygger på ämnen som kroppen utsöndrar. Vanligen är det olika typer av hormoner. Genom tex droger eller lyckopiller kan man förändra balansen mellan de olika ämnena, och därmed framkalla/skapa känslor.
Att vi har förmågan att känna olika känslor är inte heller det en gåva från gud. Evolutionen har gjort att i små steg har vissa individer i utvecklingen blivit begåvade med små känslor. Individerna som hade känslor hade lättare att överleva, eftersom de har en större förmåga att arbeta i grupp etc, än individerna som saknade den egenskapen. Därför dog de sämre anpassade succesivt ut.
Om gud som är allsmäktig försöker nå oss på alla sätt undrar jag varför han inte gör det enkelt för sig. Varför är han otydlig och så lätt att ifrågasätta? Varför ger han oss inte ett tydligt bevis för tex skapelseteorin, och ett tydligt motbevis som förkastar bigbang-teorin och evolutionsteorin?
Stoffe, det är inget konstigt att det går att se effekter i hjärnan då en människa känner kärlek eller hat. Det andliga påverkar kroppen och kroppen påverkar anden. Ande och kropp sitter ihop i en enhet. Det jag menar är att upplevelsen av kärlek och hat genom att känna dem är en helt annan sak än att uppleva dem genom att titta på EEG som visar hjärnaktivitet. Kan man ens få en förståelse av vad kärlek och hat är genom att bara titta på EEG eller serotoninhalter? Vilken av dessa upplevelser är beviset för dig att exempelvis kärlek och hat existerar?
SvaraRaderaGud är allsmäktig, men han har givit oss makten över vår kropp och vi har fått en värld att förvalta. Gud är också ande så hans person kan bara upplevas genom tron precis som både kärlek och hat. Både kärlek och hat är enormt lätt att ifrågasätta, precis som Gud. Det är ju bara att exempelvis bortförklara alla kärlekshandlingar som egoistiska handlingar. Det skulle inte spela någon roll och Gud kom ner i all sin makt och bevisade sin existens för oss, för hade vi trott på vad denna gudsgestalt säger? Tror vi på den kärlek som han har till oss eller tror vi att han vill oss illa? På samma sätt lär vi ju känna andra människor så detta är inget märkligt. Vi lär inte känna en människa genom att analysera personens hjärnaktivitet utan genom att umgås med personen. På samma sätt är det med Gud.
Det går alltid att bortförklara Guds verk genom att säga att det skapade är ursprunget och inte en effekt av Gud. Vem vet, kanske sa Gud ”Ljus, bli till” och det blev en big bang. Kanske är det också så att jag gråter för att jag (min själ och ande) är ledsen och inte för att aktiviteten i hjärnan råkade vara så just då. Be uppriktigt till Gud att bevisa sig för dig och han kommer att visa sig. Kanske inte på det sätt du tror men han kommer visa sig. Tro mig.
Göran
Göran, kan inte du berätta lite om hur gud har bevisat sig för dig? Och hur blev du kristen från början och hittade gud?
SvaraRaderaGöran, på vad sätt blir världen till det bättre genom att olika religiösa ser SINA EGNA uppleveler av Gud som bevis och andras (eller bara åsikter om Gud) som "felaktig bild av Gud"? Din upplevelse av Gud är en sak. De beslut du fattat om andras motsvarighet, om världen, om bevis och "felaktig bild" är en annan.
SvaraRaderaHittills har resultatet av religiösa självhävdelse blivit fördomar och åtskillnad om än, här och var, inlindat i tal om "kärlek". Som jag ser det handlar kärlek om att se andras upplelser av Gud eller livet som lika giltig och sann som sin egen. Jag tror inte du har mer tillgång till kärlek än någon annan, oavsett tro.
Jag ser inte ateismen så mycket annorlunda. I Grunden handlar det om förhållningssätt till den mångfald av tro och livssyn som existerar i världen
Stoffe, kul att du är intresserad. Jag berättar gärna. Jag är uppväxt i en kristen familj och har haft en tro på Gud sedan jag var liten och den gav mig en stor trygghet. Min tro har inte börjat vid ett särskilt tillfälle utan snarare smugit sig fram allteftersom jag har lärt känna Gud mer. Visst har jag haft tillfällen då jag funderat över om Gud verkligen existerar, men jag har haft svårt att tro att allt bara beror på slumpen. Jag har också många gånger haft svårt med att få det som står i bibeln att gå ihop med livet. Jag fick inte ihop det logiskt och därför känner jag igen mig mycket i ateisters och humanisters frågor som: Varför skapade Gud oss med fri vilja, varför visar sig inte Gud, eller hur kan Gud vara god när världen ser ut som den gör o.s.v. Listan kan göras ganska lång. Jag vill därför inte raljera över ateister eller humanister eftersom jag själv haft samma funderingar.
SvaraRaderaNär jag väl fick svaren var det inte som genom en blixt, utan i mitt sökande efter Gud så har Gud visat mig vem han är genom bibeln, människor mm. Jag letade till exempel under en period mycket i bibeln.se och slog på sökord och genom detta visade Gud ännu mer av vem han är och om andliga sanningar. Jag började få ihop det logiskt och se sanningar som tidigare varit dolda för mig. Mitt sökande gav mig en bild av Gud som är mycket större och mycket mer närvarande än vad jag förut trodde. Jag förstod också ännu mer hur mycket Gud älskar mig och detta är otroligt härligt.
Jag vill också säga att beröras av Guds ande kan också vara väldigt fysiskt. Guds andes kraft kan upplevas och liknas med starka sköljande rysningar. Jag har försökt att själv trycka fram denna känsla men det har aldrig fungerat. Gud påverkar alltså inte bara det andliga utan också det fysiska.
Bevisen för mig har mycket varit att bibelns budskap går ihop med livet och att det fungerar. Beviset ligger också i att jag upplever Gud genom hans ande och att jag berörs av Gud, ibland till och med till tårar. Ytterligare bevis är att andra människor påverkas på samma sätt av Gud. Bevisen finns där men det gäller att ta dem till sig. Det är det jag menar med att Gud inte går att finna i det fysiska, utan Gud finner vi i det andliga.
Kristendomen för mig är inte en religion med regler som jag måste följa, utan är en personlig relation med Gud. Gud är inte en frånvarande, utan som en god pappa som alltid är tillgänglig. Om du vill veta vem Gud är så läs bibeln. Det är där man hittar Gud vem Gud är. Sedan är det så att för att veta om relationen med Gud fungerar så måste man prova. På samma sätt är det ju med ett äktenskap. För att veta om ett äktenskap håller, så måste man gifta sig.
(Ps 34:9) Se och smaka Herrens godhet,
Göran
Christian, om det är så att bibelns Gud är sann, så är det sanning även om ingen skulle tro på det. Om bibelns Gud är sann så finns det en sann bild av Gud och en felaktig. På samma sätt som det kan finnas en sann eller falsk bild av dig. Du vet vem du är, men om jag säger att du är en tennisspelare från Mora, så skulle det (förmodligen) vara felaktigt. Sanningen kan inte vara relativ. Oavsett religion kan man tro på kärlek och ta del av den, men källan till kärleken är Gud oavsett om man tror det eller inte.
SvaraRaderaSjälvklart skall vi respektera varandras tro utan att sätta oss på varandra. Tron går heller aldrig att tvinga på någon. Om det är så att bibeln Gud är sann så är Gud kärlek och en Gud som älskar dig så otroligt mycket.
Göran
Göran. Vi har en del gemensamt. Jag väljer också att inte tro på slumpen. Att världen ser ut som den gör idag tror jag helt beror på alla livsformers överlevnadsinstinkt och förmåga att anpassa sig. Orsak och verkan kort och gott. De som inte klarat av det har dött ut, likt mamuten.
SvaraRaderaDu säger att Gud är kärlek och väljer att påstå att känslor som framkallar rysningar, tårar och kärlek kommer från din gud. Hur är det med känslor som hat, begär och illamående? Kommer de också från guden som är kärlek? Om inte; hur vet du vilka känslor som verkligen kommer från gud?
Än intressantare är frågan hur du vet att känslorna kommer från "rätt" gud? Om det skulle finnas en gud (vilket ingen kan veta i dagsläget..) så utesluter inte det att Jesus skulle kunna varit en hycklare som påstod sig vara guds son, och det skulle då innebära att hela nya testamentet bygger på en lögn. Hur kan du veta att det inte är så, och hur resonerar du kring de funderingarna? Jag är nyfiken =)
Stoffe, jag svarar gärna på hur jag ser på dina frågor. Om allt styrs av orsak och verkan så måste någonting satt igång denna rörelse. Big bang var en enorm explosion. Är det inte en enorm tur, minst sagt, att vi kan ha skapats ut ur en explosion? Vilka andra explosioner skapar något annat än ett kaos av materia? Bara en sån sak att balansen mellan gravitationen och expansionen efter smällen är så exakt. Hade partiklarna efter explosionen utvidgats för mycket hade ingenting kunnats skapas och om gravitationen tagit överhand hade all materia dragits ihop och kollapsat. Stephen Hawking som inte tror på Gud skriver så här om detta i sin bok ”Svarta hål och universums framtid”:
SvaraRaderaOm universums täthet en sekund efter smällen varit en miljondels miljondels större, skulle universum ha kollapsat efter tio år. Om universums täthet å andra sidan varit lika mycket mindre vid samma tillfälle, skulle universum väsentligen ha varit tomt sedan det fyllt tio år. Hur kommer det sig att universums begynnelsetäthet var så noga vald? Det finns kanske något skäl till att universum hade exakt den kritiska tätheten.
Frågan om vilka känslor som kommer från Gud är bra, för det är inte alltid så lätt att urskilja. Detta har lett till mycket av det vi sett kristna göra i historien, som exempel korståg, häxbränningar mm. I grund och botten handlar det om att lära känna Gud. Om Gud är kärlek så vill han inte att jag skall hata och vilja någon annan illa, för Gud älskar ju den personen med. Det handlar inte så mycket om vilka känslor vi har utan varför vi har dem. Om jag älskar någon så kommer jag gråta eller må illa när den personen lider och jag kommer hata det onda som ledde till lidandet (då menar jag ingen person med det onda). Dessa känslor blir en effekt av det onda och kommer därför inte från Gud. Jesus själv led, grät, hatade det onda och mådde säkert illa. När det gäller rysningsliknande känslan så kommer den oftast och starkast när jag ber, så kopplingen till Gud blir inte svår.
Frågan om Jesus var en lögnare är också bra. Många trodde att Jesus var det även när han levde och det var därför han spikades upp på korset. Men för de som trodde på Jesus förändrades livet. Det är först när man vågar lita på att det Jesus säger är sant som man märker att det är sant. Det är först när man tar till sig hans ord, som man berörs av dem. Att sedan så många upplever detsamma talar också för att det är sant. Personligen har jag fått en inre övertygelse om att det är sant. Du har helt rätt i att om Jesus ljög så kan man kasta hela nya testamentet i papperskorgen. Jesus säger så här om sig själv:
(Joh 8:23) Han sade till dem: "Ni är nerifrån, jag är ovanifrån. Ni är av den här världen, jag är inte av den här världen. Därför sade jag till er att ni kommer att dö i era synder. Ty om ni inte tror att Jag Är, skall ni dö i era synder." De frågade: "Vem är du då?" Jesus svarade: "Begynnelsen, något som jag också har sagt er. (Folkbibeln)
Jag Är anspelar på 2 Mos 3:14 där texten talar om Gud själv. Dessutom förlät Jesus synder vilket judarna bara ansåg Gud själv kunde göra. Jesus sa dessutom att han är vägen, sanningen och livet, vilket också är ett mycket högt anspråk. Jesu liv och död förutsågs också i gamla testamentet. (Läs inlägget Jesu död i gamla testamentet). Antingen talar han sant och då är han Gud, eller så är han sinnesjuk alternativt en av världshistoriens största bluffmakare. Det går inte att vara neutral och tycka att han var en bra filosof eller profet.
Göran
Eftersom det var stoffe som var inblandad i den här debatten skall jag bara flika in lite kort.
SvaraRaderaAtt tala om att saker i vårt universum är "för perfekt" för människan är egentligen ganska poänglöst. Det finns ju ingen tillvaro där vi kan grubbla över hur illa det är. Hade universum kollapsat efter 10 år hade vi ju inte kunnat ställa oss frågan. Hade universum haft en annan uppsättning naturlagar kanske "vi" hade sett ut och fungerat på ett annat sätt och även då förundrats över hur perfekt allt var. Utöver det så är det arrogans på gränsen till det megalomaniska att anse att hela vårt universum är skapat just för oss.
Universum är helt fantastiskt även utan någon gud.
Kanske är det slump eller så finns det en mening bakom det vi ser och upplever. Att Gud har skapat universum för vår skull visar på hur älskade och värdefulla vi är i Guds ögon. Det säger alltså mer om Gud än om oss människor.
SvaraRaderaGöran
Så du håller med om att "Eftersom allt är så perfekt för oss människor här så måste gud finnas" argumentet inte riktigt håller måttet?
SvaraRaderaDet är en kreationists ståndpunkt att anse att jorden/universum är anpassat till människan och inte att människan har anpassat sig till att leva på jorden i vårat universum
Jag tror att Gud skapade universum för människans skull, för att han älskar oss. Min tro på Gud hänger inte på argumentet "Eftersom allt är så perfekt för oss människor här så måste Gud finnas" utan jag tror att det vi ser har en mening och att vi har skapats med en mening. Jag tror helt enkelt inte på slumpen eller turen. Jag har lättare att tro att Gud skapade någonting av ingenting, än att ingenting skapade någonting av ingenting.
SvaraRaderaGöran
hur kom då gud till?
SvaraRaderaOm gud spontant skapades ur ingenting, då kan universum också ha skapats ur ingenting.
Har gud funnit för evigt?
Då kan också universum ha gjort det
Att stoppa in gud för att förhindra oändlig regression hjälper inte, det ger bara mer frågor än det svarar på.
Det är återigen den arroganta inställningen som troende har att när man inte vet så har gud gjort det. Jag är bekväm med att säga att jag inte vet, det förtar inte på något sätt att vårt universum är makalöst.
Bara för att jag är ateist betyder det inte att jag tycker att vår existens är utan mening, jag tycker bara att meningen är det vi gör av vår plats här och nu. det behövs inga hypotetiska gudar för att ge det en utomvärdslig mening.