Magnus Betnér i Kyrkan

Tänkte dela med mig av lite humor. Hittade det här klippet med Magnus Betnér där han kör lite standup i kyrkan:

En eloge för Amish

Efter mina poster om religion och vetenskap har jag gått och grubblat en hel del över hur falska strikt religiösa, som till exempel kreationister, kan vara. Det är kanske inte uppenbart för dem, men samma fysik som vetenskapen arbetat fram för att förklara hur universum fungerar har också givit oss mobiltelefoner och internet. Den geologiska vetenskapen som används för att bedöma jordens ålder används också för att hitta olja och naturtillgångar. Den biologi och kemi stödjer evolution har också givit oss penicillin och de flesta andra mediciner. Vetenskapen hänger samman som ett stort pussel, där bitarna måste passa ihop perfekt för att man skall kunna fortsätta bygga. Om man anser att jorden är 6000 år så har man i samma veva förnekat i stort sett allt som gör vårt moderna samhälle.
Och då till min tes, att leva som amish folket är en stark ståndpunkt. Amish tar avstånd från allt vad teknisk landvinning heter. I ett det samhälle som de lever i kan allt härledas till deras gud, och det är ju det som många trosinriktningar vill. Se till Amish, det måste vara ert drömsamhälle.
Amish är som vårt samhälle var innan vi började ställa frågor om vår tillvaros beskaffenhet. Vi ville veta hur allt fungerar, och vad vi kom fram till var att allt fungerar alldeles utmärkt även utan en gud.

Religion som vetenskap

För att fortsätta mitt försök att abolvera guds roll i vetenskapen så tänkte jag försöka diskutera lite om hur vetenskapen försöker påvisa olika fenomen som troende påstår existerar.
Det finns egentligen inget inom religionerna som inte skulle kunna bli vetenskapligt faktum om så vore fallet. Ett troligt sätt att bevisa en påverkande gud vore att lägga fram testbara hypoteser och sedan utföra kontrollerade och upprepbara experiment på dessa.
Ta bönen till exempel, fungerar den? Jag kan inte se något som hindrar experimentella försök för att ta reda på dess effekt, och många sådana har faktiskt utförts. Bland annat en massiv studie som försökte bevisa effektiviteten av bön på hjärtsjuka patienter (American heart jurnal, April 2006). I den studien visade det sig att bönen inte hade någon effekt, men det har varit andra studier som inte har varit lika tydliga. Här ställs vetenskapens kärna verkligen på sin spets i den kritik som studierna får utstå. Det är helt i sin ordning att konstruktivt kritisera metodfel i experimenten och felaktigheter i tolkningen av resultatet, det är så vetenskap fungerar.
När en undersökning kommer som ger visst bifall till, exempelvis, bönens effektivitet så har det som regel funnits brister av något sätt i undersökningen.
I fall som dessa så är det svårt för vetenskapen att göra rätt i de troendes ögon. Det är helgerån att kritisera metodfel i en undersökning som visar på bönens effekt. Samtidigt som den undersökningen gärna lyfts som 'bevis' för sin sak, med dess medföljande akademiska legitimitet. Om det å andra sidan kommer undersökningar som inte visar på någon effekt så ignoreras eller kritiseras de för att man inte kan studera gud.
När det gäller påståendet att man inte kan studera gud så kan man säga en sak med yttersta säkerhet, alla som påstår att gud är bortom vetenskapen skulle kasta sig över ett gudsbevis omedelbart om det kom.
Pastor Raymond Lawrence kommenterade undersökningen jag nämnde ovan på följande sätt i washington post "Prayer is presumably a way of addressing God, and there's no way to scientifically test God. God is not subject to scientific research." (www.washingtonpost.com)
Om gud finns och pastorn har rätt så får det en mycket intressant följdeffekt, nämligen hur vi har fått gud att backa in i ett hörn och gjort honom kraftlös. Bönen hjälper inte för att vi kan studera den, gud får ge avkall på sin kraft att hjälpa på grund av sin egen ostuderbara natur. Vår förmåga att studera en företeelse avväpnar också gud på sin kraft inom området, det är inte riktigt sinnebilden på en allsmäktig gud.

Washington post, 2005-07-14 (läst 2009-09-18)

Study of the Therapeutic Effects of Intercessory Prayer (Abstract)

Citat: Steven Weinberg

With or without religion, you would have good people doing good things and evil people doing evil things. But for good people to do evil things, that takes religion.
- Steven Weinberg

Religion mot Vetenskap

Det är inte så sällan som man hör om de möjliga motsättningarna mellan vetenskap och religion. På ena sidan av de troendes spektrum finns de som motsätter sig det mesta som har med vetenskap, ibland utan att veta om det. En kreationist tror kanske att han motsätter sig evolutionen, men då motsätter han sig också fysik, biologi och arkeologi med mera. Sedan finns det de som är mer undflyende och säger att det inte finns en motsättning mellan vetenskap och religion. Vetenskapen har sina domäner och deras tro har sin domän, och att de inte inkräktar på varandra. Ingen av dessa inställningar är utan problem.
Till att börja med måste vi försöka ge någon form av definition på vad vetenskap är. Det finns faktiskt inte någon allmänt accepterad definition på vad som är vetenskap. Som kliché är en vetenskapsman/kvinna en person i vit rock som står i ett laboratorium och använder sig av redskap som provrör, teleskop, mikroskop och datorer. Men en korrektare bild av vad vetenskap är för något är den process med vilken ny kunskap tas fram. När vetenskapliga idéer och resultat läggs fram utsätts de för andra vetenskapsmäns kritik, kritik som är där för att kunna förbättra och förfina teorierna och kunna utforma bättre modeller och experiment. Idéer som överlever den här processen är de som i nästa steg anses som vetenskapligt säkerställda.
Vad är då vetenskapens anledning? Vetenskapen tycks vara ett sociologiskt fenomen som vuxit fram som resultatet av en kollektiv strävan att förstå naturen och männsikan (Hansson och Sandin, 2000). Att ge förklaringar för den värld vi lever i är något som också alla religioner gör anspråk på. Det är lätt att acceptera gud/gudar som förklaring på naturens mysterier för männsikan vid våra stora religioners uppkomst. Men det är inte längre den tid vi lever i och skillnaden mellan vetenskap och religion blir uppenbar. Religionerna har en förklaring som varit (i princip) densamma sen dess uppkomst, vetenskapens förklaringar har hela tiden förfinats och förbättrats. Ibland är vetenskapen inne på sidospår och ibland har den helt fel, dessa fel korrigeras och upptäcks med tiden och på så sätt kommer vi framåt. Religioner å andra sidan är inte särskilt välkomnande till kritik och förändring. Det är vetenskapens utvecklande och förbättrande natur som gör den till alternativet att föredra.
När det gäller den undflyende troende och den som säger att gud befinner sig där vetenskapen inte i dagsläget har några svar. Då är det en ganska uddlös typ av tro, din gud kan inte göra något som påverkar något på något sätt. Det gör din gud i princip meningslös, och det är inte direkt ordbokens definition på en gud.

Referenser
Sven Ove Hansson & Per Sandin (2000), Högskolans lågvattenmärken Bokförlaget Natur och kultur. ISBN 91-27-07981-3

Slöhet med mera

Oj vad inaktiv jag (vi) har varit här senaste tiden. skall försöka skärpa mig lite.
Tänkte för övrigt ta å göra någonting åt den hemska designen på sidan. Men om jag känner mig själv rätt så kommer jag ersätta en gräslig design med en annan gräslig design, men den kommer i alla fall att vara ny.

Under tiden skall jag tipsa om några andra bloggar/sidor som jag ofta besöker

http://www.evolutionsteori.se/
En fantastiskt bra blogg som innehåller en mängd material och länkar till information om evolution och hur man bemöter kreationister

http://www.sciencedaily.com/
Har egentligen ingenting med religion/ateism att göra. men det är en fantastisk källa till nya rön från forskningsvärlden.

http://www.vof.se/
Föreningen Vetenskap och Folkbildning har heller uttalat ateistiskt, men det är en förening som jag varmt kan rekommendera. Medlemskap är billigt, och bor man nära någon större ort kan man gå på deras frekventa seminarier.

http://www.humanisterna.se/
Förening som arbetar för det sekulära samhället. Ligger bland annat bakom kampanjen "Gud finns nog inte"

Konsten att upptäcka skitsnack

Nu har jag följt den den bitvis hätska debatten om shaktimattan och känner att jag måste blanda mig in på ett hörn. Jag tänker inte ta upp något speciellt om mattan då det finns andra om mer ingående forum för det. Men vad som är gemensamt för mattan och vad som gör att det bör få lite utrymme på den här bloggen är att det ofta rör sig om tro och inte vetenskap. Jag tvivlar inte på dem som hävdar att mattan hjälper dem, men det är för den skull inte bra att tro på många av de magiska egenskaper på grund av "österländsk läkekonst" som den tillskrivs. Eventuella positiva effekter uppstår troligtvis på grund av att annars stressade personer kan ta sig 10-15 minuter lugn och ro per kväll, inte på grund av "något som vetenskapen inte kan kontrollera". Jag tror att många skulle må bra av att ha lite högre tröskel för godtrohet och ifrågasättande och har därför skrivit ihop en liten lista som kan vara bra att ha i bakhuvudet när någon kommer med fantastiska påståenden.

1. Hur pålitlig är källan till påståendet?
   Inom vetenskapligt arbete kommer det troligtvis att dyka upp data som pekar åt lite olika håll. Men om den som tolkar och värderar informationen verkligen är opartisk så kommer eventuella fel att ta ut varandra. Tillverkaren av shaktimattan påstår att den löser spänningar och ger "djupavslappning", men finns det fall när den varit overksam eller rent av skadlig?
2. Gör källan flera liknande påståenden?
   Källan kan vara vriden åt att tro på ett visst sätt eller öppen för att tro bara för att tro. New-age personer som tror på helande-kristaller, ljusterapi, tarotkort, horoskop (listan kan göras lång) kanske har lite för lätt för att acceptera påståenden. De kanske tror bara för att det trotsar vetenskap. Det svåra i sammanhanget är att man måste ha tillräckligt öppet sinne för att ta till sig radikala nya ideer men att fortfarande vara skeptisk nog så att man inte köper allt.
3. Har påståendena bekräftats av någon annan?
   Om någon kommer med ett påstående så skall det kunna bekräftas av andra, oberoende källor. Om tillvekraren av shaktimattan påstår att den hjälper mot stress så bör de också kunna visa hur de kommit fram till det, och om allt är i sin ordning så skall andra kunna nå samma resultat.
4. Hänger det här ihop med hur vår värld fungerar?
   Du får ett email som påstår att du skall få flera hundra miljoner av någon okänd i nigeria om du bara skickar några tusen till honom först för att betala tjänstemän och ansökningshandlingar. Det kan tyckas självklart att det inte går till så i verkligheten, men likväl går folk på liknande bluffar med jämna mellanrum. Är det för bra för att vara sant kanske man skall kontrollera lite extra, ofta visar det sig inte vara sant.
5. Har någon försökt motbevisa påståendet?
   Man kan komma med en radikal hypotes och data som styrker den, men vilka andra förklaringar finns det? Riktig vetenskap försöker själv falsifiera sina påståenden när en pseudovetenskap fokuserar på data som stärker det egna påståendet. Patienter hos en homeopat kanske tillfrisknar mirakulöst ibland, men ibland tillfrisknar man plötsligt och oförklarligt. Finns det andra förklaringar?
6. Vart pekar majoriteten av bevisen?
   Det är lätt att ifrågasätta vetenskapliga arbeten med bevis som verkar stå i kontrast till påståendet. Motståndare till evolution kanske kan hitta saker som inte riktigt verkar passa in i teorin, men det är för den skull inte ett omkullkastande. Majoriteten av bevisen styrker evolution. Om du har ett litet bevis som pekar åt ett annat håll, hur förklarar du då de tusentals andra bevisen som står i kontrast till din teori?
7. Är den som kommer med påståendet vekligen vetenskaplig?
   Ett bra exempel på detta är ofta skillnaden mellan ufologer och SETI, de har gemensamt interesse och baserar på samma hypotes, att det finns utomjordingar. Men där SETI är vetenskapsmän som försöker verifiera och falsifiera sina egna upptäkter är ofta ufologerna lite för godtrogna för sitt eget bästa.
8. Vilken typ av bevis är det som visas?
   Bevis som visas upp måste positivt styrka sitt eget påstående. Återigen kan man ta ufologerna som exempel, visa mig bevis av en landning, krash eller kroppar från utomjordningar. Att påstå att bevisen finns men är dolda på grund av någon konspiration hjälper tyvärr inte, det är inte vetenskap. Självklart förekommer ibland konspirationer, men börja då med att föklara och bevisa konspirationen. Om bevisningen slutar med hävdandet av en konspiration är det troligt att du blir klassad som galenpanna.
9. Förklarar den nya teorin lika mycket som den gamla?
   Det går kanske att komma med en teori som verkar förklara någonting som de gällande verkar missat. Men om teorin inte kan komma med föklaringar på det som de gamla teorierna kan, då hjälper det inte så mycket. Det finns luckor i alla möjliga vetenskaper, hur uppstod livet? Hur uppstod universum? Om "svaret" är gud så bör föklaringen friktionslöst passa in i resten av modellen, gör den inte det så är antingen det ena eller det andra falskt. Bara för att evolutionen inte svarar på livets uppkomst så inträder inte gud som svaret och därmed ersättning på evolutionen. Om gud är med i svaret så kan man alltid komma med en följdfråga, "ok, men hur?"
10. Vad är det som driver den som kommer med påståendet?
    Vetenskapen i sin sanna form är opartisk och utan fördomar. En klimatolog anställd av ett oljebolag kan, och kommer troligtvis, att påvisa att det finns luckor i förklaringar som pekar på global uppvärmining. Jävighet på grund av ideologi, tro, bakgrund eller förutfattade meningar är del av att vara människa vilket ofta gör det svårt att upptäcka.
    

Det här är till stor del vad vetenskap handlar om, och jag kan lova dig att du inte tvivlar på den vetenskapliga metoden när du går till din doktor. Du misstror inte fysik, mattematik och ingenjörskonst när du flyger på 10000 meters höjd.