Många verkar tro att religionsfriheten är en rättighet som innebär att jag får göra vad jag vill och leva mitt liv hur jag vill bara jag kan legitimera mina handlingar med religion. Den senaste tidens burka- och niqabdebatt som härjat i medier pga att skolor inte vill tillåta niqab i klassrummen är befängd.
Bara för att du har en religion innebär inte det att du får göra vad du vill. Religionsfriheten ger dig utrymme att tro på vilken gud du vill och säga det högt, likväl som det är grunden för ett öppet samhälle där rätten att få kritisera och ifrågasätta religion måste ses som självklart. Men den attityd som en del religiösa anhängare verkar ha får mig närmast att tänka på en 4åring som konstant försöker ta hela handen när ett finger ges, bara för att testa gränser.
Och det är precis vad det här handlar om. Gränser. Det är viktigt att man tydligt motiverar varför en del saker inte passar i delar av samhället.
Det finns en anledning till varför inte religiösa ringar passar sig på en kirurgs händer under operation. Det finns en anledning till varför halalslakt inte är tillåtet i varje land som vågar stå upp för djurskyddet som borde vara en självklarhet. Det finns en anledning till varför du inte får bära niqab inom de flesta yrken eller i skolan.
Att neka någon en religiös handling är inte att gå emot religionsfriheten. Att neka någon att tro på sin gud eller att yttra sig om vad hennes religion innebär - det är emot religionsfriheten!
Det kommer alltid finnas individer och grupper som försöker ta hela handen. Men viktigast av allt är att samhället aldrig ger efter. Sunt förnuft måste alltid komma i första rummet. Och jag är övertygad om att gränsen är tydlig för alla, inklusive 4åringarna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Jag håller med dig, det måste finnas gränser. Det som är intressant att du i ditt resonemang sätter gränserna (eller alla som håller med dig). Du kallar det för sunt förnuft men varför ska ditt förnuft vara mer sunt än de som hävdar att Allah har bestämt hur ett djur ska slaktas?
SvaraRaderaHur bestämmer en ateist vems förnuft som är sunt? Nietzshe(?) hade mycket rätt när han kom fram till att om Gud är död är det rå makt som gäller. Den starkes förnuft blir plötsligt "sunt". I en demokrati kan man kanske byta ut makten men då blir sunt förnuft utbytbart och således politiskt korrekt eller subjektivt. Vad gör man då som ateist?
Andreas
Håller fullständigt med om att begreppet sunt förnuft står i direkt relation till vad som är politiskt korrekt. Är det inte det som är styrkan i begreppet sunt förnuft, att det är just ett levande begrepp som utvecklas i takt med hur samhället förändras?
SvaraRaderaRegler och normer, som går hand i hand med det sunda förnuftet, har byggts upp utifrån händelser som förändrat vår syn på världen. De finns av en anledning.
Att härleda vad man får och inte får till en figur som inte går att bevisa varken dess existens, handlingar eller åverkan på vår planet är ett långskott som inte det svenska samhället i regel tillåter. Just för att det går emot det sunda förnuftet.
Om det sunda förnuftet skulle tillåta att man fick göra allt som kan härledas till sin religion så skulle vem som helst kunna mörda vem som helst helt legalt.
Gränsdragningen är det egentligen inte jag som gjort. Utan i varje demokratis domstol krävs reella bevis och vad en påtalad gud sagt till någon är irrelevant.
Hmm, konstigt nog så finns det Muslimska skolor/dagis som accepterar barnskötare eller lärare med niqaab. Kommunikationen verkar fungera för dem. Betyder det att Muslimer är bättre på att förstå och kommunicera än ickeMuslimer?
SvaraRaderaMuslimska barn har inget emot (blir inte skrämda) av en lärare i niqaab, betyder det att icke Muslimska barn är mer känsliga??
Fel, fel, fel. Det här är raktut främlingsfientlighet och xenofobi. Det är stort hyckleri att kalla Sverige för ett ''multikulturellt'' samhälle där alla har lika värde och rättigheter.
Dessa kvinnor är inte fällda brottslingar som gömmer sina ansikten, det handlar om en nivå av anständighet och skyddande emot män som icke Muslimer svårt kan komma att förstå.