onsdag 15 april 2009

Våra högtider

Hur kommer det sig att folk fortfarande ser jul och påsk som kristna högtider när det diskuteras religion, men i realiteten så tänker de inte alls på religionen när de firar högtiden.

Ibland när man diskuterar religion och jag själv säger att jag inte är kristen så försöker folk motsätta sig det genom att påpeka att jag firar jul. Ja, jag firar jul. Men jag firar den som en tradition och inte till minne av Jesus. Precis som jag firar påsken av en tradition - Jag precis som majoriteten av svenskarna ägnar inte Jesus död och uppståndelse en minsta lilla tanke under frosseriet bland äggen och godiset.

Jag ser inget konstigt i att trevliga traditioner lever kvar utan religionen. Midsommarafton är en ett bra exempel. Inte är det någon som tänker på de gamla Isländska sagorna från 1200-talet när de dricker och skojar på midsommar. Vättar, troll och näcken har vi sedan länge slutat tro på men ändå lever midsommarfirandet kvar. Helt naturligt blir det ett roligt inslag i vardagen som vi kan fortsätta njuta av utan att behöva tro på vidskepelse.

4 kommentarer:

  1. Visst, det går att dyrka en massa saker och ha olika ceremonier. Ateisterna i öst ”dyrkade” statyer på människor… genom att hålla vakten, minas man, eller firar de på olika sätt och barn svår vid deras namn. Och i väst har man olika ”idoler” för vilka man skulle göra nästan vad som helst. Vissa dyrkar sina passioner och begär. Vissa visar enorm kärlek till nation och nationalitet. Vissa är måttliga i det hela och vissa helt galna.
    Allt detta är form av hängivelse, dyrkan. Vissa trevliga vissa mindre.. Men oftast de som säger sig inte tror på något högre makt visar sig ”dyrka” en massa saker. Kolla bara Humanisterna (en sekt i det ateistiska tron), de har tom konfirmation. Satanister har sina ritualer också… Vi lever i en spännande värld.

    SvaraRadera
  2. Man kan lugnt säga att många typer av avgudadyrkan av olika typer av idoler kan vara minst lika fanatiska och farliga som de religiösa. I flera fall har ju idoldyrkare mördat sina idoler under rent vansinniga förevändningar.
    Skillnaden är dock att när Chapman sköt Lennon så är alla överrens om att han är en brottsling. När en religiös abortmotståndare mördar en abortläkare är inte alla överens om vem som är den verkliga mördaren i sammanhanget.

    Att humanisterna har konfirmationer och satanisterna har sina ritualer visar på människans behov av samröre och gemenskap, eller andlighet i brist på ett bättre ord. Inom judendomen är det ett välkänt fenomen med kulturella judar, de är med på ritualer och traditioner men tror inte på någon gud. Vårt kulturella arv behöver inte försakas bara för att man är ateist. Världen vore enklare om man det inte var risk för upplopp och krig för att någon råkar förolämpa någon annans gud.

    SvaraRadera
  3. "Världen vore enklare om det inte var risk för upplopp och krig för att någon råkar förolämpa andras "gudomligheter" som flagga, etnisk och nationell tillhörighet, ego, och speciellt ens ekonomiska "gudomligheter" i form av naturresurer, land och annat... maktgivande.
    De troende på Gud brukar också fira sådant så visst är det kul att man håller vissa traditioner... Ni troende på Ateism få gärna också njuta av vissa traditioner

    SvaraRadera
  4. Självklart skall vi ha traditioner. Man behöver inte blanda in gud, magi och mystik för det.

    SvaraRadera